Besucherzähler
Shoutbox
♥Gästebüchlein♥


Hier könnt ihr alles loswerden.
Kritik und Linkanfragen sind erwünscht. :)                             
Ich versuche so schnell wie möglich euch zu antworten.


 






 
accutane case settled
14.10.2013, 14:16 Uhr
9 november, 2012Jag hÃ¥ller med dig om bilderna just! De är inte sunda, det kan jag hÃ¥lla med.Men de första tvÃ¥ uttrycken hÃ¥ller jag dock med om, jag har själv sagt dem och tycker inte att det är nÃ¥got “fel” beroende pÃ¥ hur man använder dem.Strong is the new skinny har jag tänkt pÃ¥ skoj när jag försökt acceptera och skita i kritik jag har fÃ¥tt av människor som inte tyckt det vara passande för mig att bli bredare över ex axlar än vad jag redan är, för att det är manligt. DÃ¥ har jag tänkt “nej men jag mÃ¥r bättre av att vara större men stark än smal vilket folk ville att man skulle va förr och som jag ocksÃ¥ var dÃ¥ och mÃ¥dde dÃ¥ligt av”. förstÃ¥r du hur jag menar?Sen att det är “smärta som lämnar kroppen” Tycker jag är ett klockrent uttryck att använda sig av vid hÃ¥rd träning. Jag blir tyvärr inte en bättre löpare eller simmare om inte träning ibland gör ont, det gör ont att passera mjölksyretröskeln, men jag gör det för att bli stark och bättre. För det blir jag ju dÃ¥ och dÃ¥ brukar jag tänka att “jag lämnar svagheten bakom mig och kliver in som en ny starkare människa i vardagen efter passet”. SÃ¥ tänker jag, och jag förstÃ¥r att du helt klart inte lyfter den bilden av citaten i inlägget. Men det är intressant det där hur man tolkar saker olika..sista citatet tänker jag inte ens kommentera, det har du redan gjort sÃ¥ bra. Det är bara löjligt och ja, jag vill inte ens höra ngn säga det!
cialas sales
14.10.2013, 14:16 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
cialsis
14.10.2013, 14:16 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
prednisone on line
13.10.2013, 12:51 Uhr
So, I grew up with Mary Kate and Ashley, watched Full House and bought their movies. But, kids grow up. I outgrew them, they seemingly outgrew their targeted demographic and for anyone who paid attention to them, it was obvious.Forward through their attempt at NYU to now. Ashley has all but dropped acting and now heads the Row, which is really fantastic. She has captured how to make couture lines wearable to the every day. She was the first person to put couture seams on a tee/tank. That’s pretty remarkable for a now 22-year-old. Mary Kate is still acting (well) and does a good job with Elizabeth and James, their more affordable (though still expensive) line.Basically, these are young women who grew up in fame, so their perspective on it is more jaded, deservedly. Moreover, they grew up admiring these people just like us, except they can actually afford them and go out with them. poor us.Regardless, my point is these are girls that actually have a clue what they’re talking about and they’re asking questions that aren’t entirely typical because they know how to dance around cliche questions. They’ve obviously been there.There’s a pretty heavy-handedness to Mary Kate’s love of Warholian culture just in terms of who she interviews and the questions involved. Ashley, you can tell has more of a designer’s appreciation for these people. She loves them like a wearer, but also can be considered a colleague, and I think that comes across from time to time.If you have an interest in fashion, photography, the culture that surrounds that and you care about them in a way that you aren’t looking for the next YSL biography, I’d definitely recommend this to you. Its a fantastic read and I think it really helps you get over the fact that these are the Olsen twins and now they’re using their entity (read: influence) to prove their talent.
d hanis texas accutane legal
13.10.2013, 12:50 Uhr
that having two versions of the book, each with a different cover depending on which twin you end up with, is artistic. Since I am in the marketing business, I’ll put that down to marketing – an attempt to make enthusiasts and collectors buy 2 copies (it works by the way, just look at the sales of magazine that do the same thing).On the one hand this book contains some good insight into scions of the fashion world, but on the other hand it is yet another example of the efficient and admirable marketing machine that is the Olsen twins… yet it has very little of any substance that is built on their abilities or talent, and you start to wonder if they have any, other than the fact that they were born twins and cute. Without question they know how to market themselves and their product, and for that you have to admire them and their success, but when they stand next to the subjects of their interviews, what becomes very apparent is that they are not in that same class from an artistic and raw talent perspective, even though they are financially more successful than most of them. I think what the twins have managed to expose in this book is that they find themselves in a very privileged and fortunate position of power in the fashion industry because they have declared fashion their creative outlet through their Elizabeth & James line. They have access that many less fortunate, but far more talented purveyors of the craft, would kill for and as such they are able to parlay that into a book that seeks to elevate their credibility through association. Again, I give them credit in the marketing department for recognizing that their cutesy tween image is long past due and this book could give them a stepping stone to longer term credibility in an adjacent field to their acting alma mater.Sure, the book will appeal to Olsen twin fans (and there are many of those), but it never really reveals anything about them and what they are going to do with the position of privilege and access that they have been given. So, they have received the “Influence” of an impressive cadre of iconoclasts, but now what are they going to do with it? This really should be categorized as a brand marketing text book rather than a coffee table fashion book.All that being said, the book is interesting and worth a read, but there are many other books I’d spend the money on before this if I had a real interest in various aspects of fashion and those who define it. For Olsen twin fans, just buy it, and it probably won’t disappoint.Help other customers find the most helpful reviews Was this review helpful to you?  |  
asthma
13.10.2013, 12:50 Uhr
that having two versions of the book, each with a different cover depending on which twin you end up with, is artistic. Since I am in the marketing business, I’ll put that down to marketing – an attempt to make enthusiasts and collectors buy 2 copies (it works by the way, just look at the sales of magazine that do the same thing).On the one hand this book contains some good insight into scions of the fashion world, but on the other hand it is yet another example of the efficient and admirable marketing machine that is the Olsen twins… yet it has very little of any substance that is built on their abilities or talent, and you start to wonder if they have any, other than the fact that they were born twins and cute. Without question they know how to market themselves and their product, and for that you have to admire them and their success, but when they stand next to the subjects of their interviews, what becomes very apparent is that they are not in that same class from an artistic and raw talent perspective, even though they are financially more successful than most of them. I think what the twins have managed to expose in this book is that they find themselves in a very privileged and fortunate position of power in the fashion industry because they have declared fashion their creative outlet through their Elizabeth & James line. They have access that many less fortunate, but far more talented purveyors of the craft, would kill for and as such they are able to parlay that into a book that seeks to elevate their credibility through association. Again, I give them credit in the marketing department for recognizing that their cutesy tween image is long past due and this book could give them a stepping stone to longer term credibility in an adjacent field to their acting alma mater.Sure, the book will appeal to Olsen twin fans (and there are many of those), but it never really reveals anything about them and what they are going to do with the position of privilege and access that they have been given. So, they have received the “Influence” of an impressive cadre of iconoclasts, but now what are they going to do with it? This really should be categorized as a brand marketing text book rather than a coffee table fashion book.All that being said, the book is interesting and worth a read, but there are many other books I’d spend the money on before this if I had a real interest in various aspects of fashion and those who define it. For Olsen twin fans, just buy it, and it probably won’t disappoint.Help other customers find the most helpful reviews Was this review helpful to you?  |  
accutane
12.10.2013, 12:21 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
detroit accutane attorneys
12.10.2013, 12:20 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
degree online psychology maste
11.10.2013, 13:18 Uhr
I really appreciate free, succinct, reliable data like this.
rent a car berlin
08.10.2013, 10:55 Uhr
9 november, 2012Jag hÃ¥ller med dig om bilderna just! De är inte sunda, det kan jag hÃ¥lla med.Men de första tvÃ¥ uttrycken hÃ¥ller jag dock med om, jag har själv sagt dem och tycker inte att det är nÃ¥got “fel” beroende pÃ¥ hur man använder dem.Strong is the new skinny har jag tänkt pÃ¥ skoj när jag försökt acceptera och skita i kritik jag har fÃ¥tt av människor som inte tyckt det vara passande för mig att bli bredare över ex axlar än vad jag redan är, för att det är manligt. DÃ¥ har jag tänkt “nej men jag mÃ¥r bättre av att vara större men stark än smal vilket folk ville att man skulle va förr och som jag ocksÃ¥ var dÃ¥ och mÃ¥dde dÃ¥ligt av”. förstÃ¥r du hur jag menar?Sen att det är “smärta som lämnar kroppen” Tycker jag är ett klockrent uttryck att använda sig av vid hÃ¥rd träning. Jag blir tyvärr inte en bättre löpare eller simmare om inte träning ibland gör ont, det gör ont att passera mjölksyretröskeln, men jag gör det för att bli stark och bättre. För det blir jag ju dÃ¥ och dÃ¥ brukar jag tänka att “jag lämnar svagheten bakom mig och kliver in som en ny starkare människa i vardagen efter passet”. SÃ¥ tänker jag, och jag förstÃ¥r att du helt klart inte lyfter den bilden av citaten i inlägget. Men det är intressant det där hur man tolkar saker olika..sista citatet tänker jag inte ens kommentera, det har du redan gjort sÃ¥ bra. Det är bara löjligt och ja, jag vill inte ens höra ngn säga det!
Viafra
07.10.2013, 10:51 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
bs degree online
07.10.2013, 10:51 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
rent a car promotional codes
05.10.2013, 12:12 Uhr
9 november, 2012Jag hÃ¥ller med dig om bilderna just! De är inte sunda, det kan jag hÃ¥lla med.Men de första tvÃ¥ uttrycken hÃ¥ller jag dock med om, jag har själv sagt dem och tycker inte att det är nÃ¥got “fel” beroende pÃ¥ hur man använder dem.Strong is the new skinny har jag tänkt pÃ¥ skoj när jag försökt acceptera och skita i kritik jag har fÃ¥tt av människor som inte tyckt det vara passande för mig att bli bredare över ex axlar än vad jag redan är, för att det är manligt. DÃ¥ har jag tänkt “nej men jag mÃ¥r bättre av att vara större men stark än smal vilket folk ville att man skulle va förr och som jag ocksÃ¥ var dÃ¥ och mÃ¥dde dÃ¥ligt av”. förstÃ¥r du hur jag menar?Sen att det är “smärta som lämnar kroppen” Tycker jag är ett klockrent uttryck att använda sig av vid hÃ¥rd träning. Jag blir tyvärr inte en bättre löpare eller simmare om inte träning ibland gör ont, det gör ont att passera mjölksyretröskeln, men jag gör det för att bli stark och bättre. För det blir jag ju dÃ¥ och dÃ¥ brukar jag tänka att “jag lämnar svagheten bakom mig och kliver in som en ny starkare människa i vardagen efter passet”. SÃ¥ tänker jag, och jag förstÃ¥r att du helt klart inte lyfter den bilden av citaten i inlägget. Men det är intressant det där hur man tolkar saker olika..sista citatet tänker jag inte ens kommentera, det har du redan gjort sÃ¥ bra. Det är bara löjligt och ja, jag vill inte ens höra ngn säga det!
hire car codes
05.10.2013, 12:12 Uhr
9 november, 2012Oj oj oj, ett ämne som jag inte tänkt pÃ¥ sÃ¥ mycket. Eller jo, men aldrig sÃ¥här tydligt.Jag kan bÃ¥de känna mig träffad och även hÃ¥lla med i hysterin. För jag tänker sÃ¥här: träningen ska kännas ordentligt men aldrig göra ont. Men det är en jäkla fin linje mellan dessa.Är glad över att jag Ã¥terigen börjar känna min kropp och dess gränser för hade jag gjort som för nÃ¥gra Ã¥r sedan i torsdags hade jag lätt gÃ¥tt pÃ¥ kvällspassen ocksÃ¥ pÃ¥ gymmet bara för att fÃ¥ in tvÃ¥ pass till. Som om lunchpasset inte räckte? Men igÃ¥r kände jag att jag nÃ¥tt min gräns. Jag hade träningsvärk frÃ¥n i mÃ¥ndags och tog ut mig rejält pÃ¥ YogaDansen pÃ¥ lunchen. Mina lÃ¥r och höftböjare var helt slut. Men jag vet sÃ¥ väl hur jag fungerade förr. DÃ¥ hade jag inte lyssnat pÃ¥ att min kropp sa “Du vet att jag kommer ha ont i mig imorgon om du tränar tvÃ¥ pass till idag va? Snälla vila ikväll istället!”.Hur fasen tänker man som människa egentligen? Vart kommer denna hysterin ifrÃ¥n?Jag vet ju själv att jag ser pÃ¥ tvÃ¥ syskon pÃ¥ gymmet med drömmande ögon. Dom är extremt deffade och starka. SÃ¥där lagom smala men med väldefinerade ryggmuskler. Samtidigt inser jag att dom inte kan ha mÃ¥nga mÃ¥bra-kvällar dÃ¥ dom som jag lagar god mat och bakar en kaka, kanske har lite extra honung i mitt te och käkar en chokladbit efterÃ¥t. Eller gör dom?LÃ¥ng kommentar, mÃ¥nga tankar och funderingar. Du tar upp sÃ¥ bra grejer sÃ¥ man kan inte göra annat än tänka till.Kram
rent a car berlin
04.10.2013, 11:22 Uhr
I tried to make Key West Grilled Chicken with tofu last night.It’s interesting to me that you pin the recipes after you make them. I wonder if there’s a distinction between pins that people initiate directly from a website (I cooked this and I want to make it again so I will pin it and then it’s in an organized space, but not on paper) and pins that circulate and recirculate mostly within the Pinterest universe as repins.I showed Dorothy the picture of funfetti cookies, and she was VERY EXCITED, so I spent on sprinkles yesterday. I am going to try and document the process, so you will all see all the crap on my countertops.
best and cheapest auto insuran
04.10.2013, 11:22 Uhr
I tried to make Key West Grilled Chicken with tofu last night.It’s interesting to me that you pin the recipes after you make them. I wonder if there’s a distinction between pins that people initiate directly from a website (I cooked this and I want to make it again so I will pin it and then it’s in an organized space, but not on paper) and pins that circulate and recirculate mostly within the Pinterest universe as repins.I showed Dorothy the picture of funfetti cookies, and she was VERY EXCITED, so I spent on sprinkles yesterday. I am going to try and document the process, so you will all see all the crap on my countertops.
mila
27.03.2013, 15:00 Uhr
Heyy ich suche einen twin zum schreiben der auch pro ana ist ;)
Ich bin 14 Jahre
1.64m
57kg
Mein erstes Ziel ist 49 kg :)
Ihr solltet niich alzu verschieden sein ;)
Wäre schön wenn sich jemand meldet:
mila.buterfly@web.de
LG
Mila <333
Dark*Angel
21.02.2013, 15:31 Uhr
Ich bin seid 1,5 Monaten Mia.

Ich liebe Mia-Seiten

MIA<3
 
Clusterfluff
16.02.2013, 19:15 Uhr
Lebenskünstler Forum - wir möchten uns kurz vorstellen!

www.lebenskuenstler.forumo.de

Mitglieder über unser Forum:

Tabata, Mitglied seit April 2011:

"Das Bon Vivant ist wie ein Luftschloss für mich.

Es ist nichts aufdringliches, nichts was man sieht oder zu jeder Zeit spürt, es ist mal bewohnter, mal etwas unbewohnter, aber es passt sich an - wie die Luft um mich herum.
Die Türen stehen jederzeit offen; zu jeder Tages- und Nachtzeit ist eine Prinzessin oder ein Prinz da, um andere auf zu fangen, ihnen den Rücken zu stützen, damit sie nicht aus dem Fenster in die Tiefe fallen oder um ihnen die Hand zu reichen, wenn sie umgeworfen wurden.

Es ist ein schützendes Luftschloss, weil es jeden vor der Welt unter sich beschützt, auffängt. Es bietet jedem ein Zimmer an, der vor der Welt flüchten muss, weil er sonst vollkommen zerbricht.
Es ist fast wie ein Ort voller Verrückter, doch nur für Außenstehende, denn wenn man die Leiter nach oben klettert und in der Eingangshalle steht, dann werden einem schon neue Kleider gereicht, denn hier kümmert sich jeder um den anderen, pflegt seine zerlöcherte Seele und hilft ihm schon Morgens, durch den Tag zu kommen!

Für mich gibt es kaum einen sichereren Ort, wo ich sosehr ich selber sein kann. Hier wird man weder ausgelacht, verspottet oder beiseite geschoben, sondern hier wird jeder noch so leiser, verzweifelte, geflüsterte Schrei gehört.

Für mich ist das Bon Vivant ein Schloss voller Verrückter, ein Schloss voller Freunde und der Ort, der mir Kraft gibt um an bessere Zeiten zu denken!"

Feather, Mitglied seit Mai 2012:

"Das Bon Vivant - Ein Forum der inneren Stärke und Willenskraft

Dieses Forum hat mir erst klar gemacht, das man gegen alles ankämpfen kann was man anstrebt.
Jedoch fällt es leichter mit vielen liebsten Menschen den Lebensweg vorran zu schreiten, als
diesen allein zu meistern. Zusammen findet man leichter den Ausgang aus einem Labyrinth, ansatt
sich allein durchs Dickicht zu schlagen und das Licht am Ende nur mühseelig zu finden.

Es ist wie eine kleine Familie, an der man sich festhalten kann, wenn einem etwas schlimmes
widerfahren ist. An der man sich festhalten kann, wenn man nicht alleine sein kann und an
der man sich festhalten kann wenn man selbst keinen Ausweg mehr sieht.
Und zudem kann man alle Lebenslagen und alle Erlebnisse aus seiner Freizeit oder seinen
Träumen mit allen die hier "leben" teilen und disskutieren.

Jeder ist für alles offen und alle hier haben ein großes Herz, für alles und jeden der hier in diesem Forum aktiv ist. Man muss sich hier vor nichts und niemanden verstecken. Denn hier wird man so
akzeptiert, wie man ist!

Hier habe ich einen Ort gefunden, an dem man aufgefangen wird und unterstützt wird. Andererseits
wird man sofort zurück ins Leben katapultiert wenn etwas mal aus den Fugen gerät und man sich selbst fast in der Ferne der Essstörung oder in anderen Dingen verliert. Denn wie gesagt, jeder sorgt sich hier um jeden und genau das macht dieses Forum aus! Die Gemeinschaft!"
 
Fireleaf
18.12.2012, 17:20 Uhr
Hallo (:

Wir, das Fireleaf-Forum, bitten hiermit um eine Verlinkung.

Das Fireleaf - was als Pro Ana Forum begann, ist zur Plattform für Essgestörte geworden.

Da wir eine intime Atmosphäre erhalten wollen, achten wir bei neuen Usern sehr darauf, ob sie in unseren Trupp passen und sich gut einleben können. Wir legen außerdem großen Wert darauf, die Themen im Forum nicht nur auf die Essstörung, sondern vor allem auf unser Leben mit dieser und die Personen selbst zu konzentrieren.
Am wichtigsten für eine Aufnahme bei uns ist, dass man sich mit seiner Störung auseinander setzt, sich informiert und den Schleier der Beschönigungen ablegt, denn - Essstörungen sind nicht schön und werden es auch nie sein.
Wir bieten ein breites Spektrum des Austausches, sowohl für einen leichten Plausch im Cafe, als auch für einen intimen Seelenstrip gibt es bei uns entsprechende Bereiche und wir sind jederzeit für ein bisschen Spam, Witze und für lange Diskussionen zu haben.

Für eine Mitgliedschaft bei uns solltest du 18 Jahre alt sein, den unzensierten Austausch mit anderen suchen, die deutsche Rechtschreibung nicht all zu sehr verachten und Lust für Aktivitäten (wie gemeinsame Chatabende) mitbringen.

Schau doch mal vorbei und sieh dich um, mehr Informationen findest du auf unserer Page und im Forum selbst:

http://www.fireleaf-forum.com

die Fireleaves.
«zurück  1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14  weiter»
[ Besucher-Statistiken *beta* ]